tisdag 5 juli 2011

London pt 1








När vi vaknade upp första dagen i London så begav vi oss direkt ut på kulturvandring. Det var lite gråmulet på morgonen, så vi beslöt oss för att klara av museerna i början av veckan.


Startade med National History Museum, som ingen av oss besökt tidigare. Vi kollade på tusentals olika stenar, metaller och ädelstenar. Spanade in de dinosaurieskelett som inte hade tagit sommarlov, och såg uppstoppade djur. Det var vi och ca 10 skolklasser, men det var spännande.


Sen hoppade vi på en liten färja som tog oss över Themsen, förbi lite landmärken och vidare till Tate Modern där vi tittade fina tavlor och skapelser, och önskade oss plenty.


Sen tog vi oss vidare till Hyde Park, och styrde stegen mot Royal Albert Hall. Ca en timme innan insläppet var började vi köa, precis vid bandens tyska turnébussar. I en mini kö på totalt 7 peroner. Oss inräknat.


När vi står där i snålblåsten och huttrar händer det lite spännande saker. Det kommer två personer gåendes, knappar in koden till bussen, och kliver in. Jason Boesel och flickvänner. Kirsten Dunst. Jag kopplar inte alls först att det är Dunst. Syrran petar på mig och viskar: Såg du?! Sen när hon trippar ut igen, i sina höga blå sammetsskor, ser jag ju att det är en av mina favorit skådespelerskor. Hon var osminkad, och tunntunn. Såg inte alls ut som jag förväntat mig, efter att precis ha sett Melancholia. But it was her. Ca tio kilo mindre bara.
Bara en liten stund senare knallar Nate Walcott förbi med en Starbuckspåse, och lilla Jenny Lewis kliver in och ur bussen. Tar mod till mig och vågar titta på henne. Får ett snällt leende och ett mimat "Hi" tillbaka.
Bra start på kvällen.


Sen blir vi insläppta, hamnar nästlängstfram. Får se Jenny&Jonny, Gruff Rhys och till slut männen vi väntat på: Bright Eyes.


Går inte att förklara lyckoruset. Syrran började gråta till Firewall-introt, och Conor kommer in och ser ut som en gudagestalt i det starka blå och gröna ljuset. Fantastiskt. Fantastiskt. Lokalen var en av de vackraste jag varit i, och de är verkligen på topp. Conor hoppar i slutet av den över två timmar långa konserten ner i diket framför scenen, sjunger med publiken och kramar lyckliga fans. Jag fick hålla en varm hand. Det var lycka bara det.

Eng: London day 1. Museeums, Hyde Park and Jenny&Jonny,Gruff Rhys and Bright Eyes

Reactions:

0 comments: